Kalls kyrkbys samhällighetsförenings årsmöte 2010

Som en extrainsatt punkt fanns Staffan Parmanders m. fl. projekt med stugbyn Rendalen och redan tidigare år framförda önskemål om att mot arrende få disponera Bergsjövägen. Det beslutades att styrelsen skulle samlas snarast för att dra upp en strategi. Ett förslag om att årsmötet skulle fatta beslut röstades ned. Parmander erinrade under debatten om projektets möjligheter att skapa utveckling i Kall och att det med hänsyn till finansiärer m. fl. gällde att snarast säkerställa en bas, Bergsjövägen, för projektet. Jag framförde kritik mot styrelsen för att den inte på ett helt år jobbat med denna vår troligen viktigaste fråga någonsin.

Vid mötet hördes röster både för och emot vägupplåtelse. Mest emot var Grete och Bertil Jakobsson, som ville kunna åka skoter på vägen i april-maj, vilket var motståndets motivering. Med hänsyn till frågans vikt är min uppfattning att vi så snart som möjligt måste komma till beslut.

Under övriga frågor dök fjolårets kungörelse om förbjuden rennäring på våra marker upp. Vid det årsmötet fick jag i uppdrag att sammanställa en kungörelse. Vi kom även överens att jag före publicering skulle skicka den till styrelsen för kontroll/godkännande. Jag skickade den både som mejl och brev till ordföranden, Jörgen Widegren, för att vara säker på att den kom fram. Det gick över en månad utan att någon hörde av sig, vilket jag fattade som godkännande och skickade den till tidningarna. Där angrep ordföranden mig, journalisterna berättade, vilket ledde till knivkastning.

Till media sade jag att bakgrunden till årsmötesdeltagarnas beslut var, att hos oss finns ingen renskötselrätt, att "rennäringen kränker markägarnas personliga integritet och äganderätt samt skadar markerna och skogen!" Inget av detta kom fram i reportagen, trots att hon i LT lovade att skriva allt jag sade och ÖP nämnde skidspår. Jag inte överraskad, media är partisk och förtrycker sanningen. Det var därför jag började blogga.

Kulturminister Lena Liljeroth Adelssons "Invandringsfientlighet".

Presstödsnämnden beviljade det nazistiska Nationaldemokraterna presstöd med ett par miljoner, vilket orsakade debatt troligen i torsdags, 22/4-10. Kulturminister Lena Liljeroth Adelsson blev intervjuad och ifrågasatte att skattepengar skulle gå till sådan verksamhet. Rätten att fritt få framföra sina tankar, även nazistiska, ifrågasattes inte på allvar i den debatt som var mellan flera.

Igår, 23/4-10, gjordes nyhetsinslag, åtminstone 1400 och 1500, om det aktuella presstödet. Nyhetsuppläserskan sade att kulturministern var emot att presstödets skattepengar skulle gå till "invandringsfientlighet". Därefter lade man in ministerns röst som sade sitt, återigen, att hon var emot att skattepengar gick till "sådan verksamhet".

Jag hörde hela intervjun med kulturministern, ämnet invandring nämndes aldrig, det handlade om nazism och Nationaldemokraterna. Här har Sveriges radio återigen missbrukat sin sändningsrätt och fört en egen avsiktlig politik med stöd av klippningsteknik. Radion och TV respekterar inte svensk lag, yttrandefriheten och domar, återigen visat med detta!

När anmälningar mot programmen kommer till Granskningsnämnden avslår den anmälningarna trots de t.o.m. är stödda av lagakraftvunna domar! "Det finns inte skäl att ändra beslutet.", vid överklagan.

Veckan efter påsken 2010

Det är lika skönt att komma hit veckan efter påsk, i synnerhet som jag hade med Kersti och Otto, barnbarna, i 3 dygn. Vi hade det bra med skidor, skoter och allt annat som finns att göra här. Vi började med ett onsdagsbad i badhuset i skolan, min gamla folkskola. Tyvärr är de lite lata för längdåkning. Synd, för de har verkligen bra motorer, speciellt Kersti, tjej som hon är. Lisbeth kom och hämtade och fick en halvdag i den underbara vårvädret med flödande sol, vilket det inte var i Östersund i lördags.

På söndag kom bror Sivert, Anna och Christoffer. Det hade börjat lösa upp, så jag följde med till Häggsjön med min arbetsmaskin, som spårmaskin. Annas nyköpta skoter, Ovation, av Britt, justerade jag under dagen. Den gick som ett spjut, men får för mager blandning och ett tjuvstopp på Västårdsvolln, när vi gjorde en avstickare upp på Killingskalet. Där gjorde vi det bra som kom upp på volln utan att fastna, för vi tog fel spår i lössnön. Annas har en för mig okänd förgasare vilket försvårar.

Jag har servat mina maskiner också inför nästa år, men Caribon blev bara sämre och sämre, trots att jag gick igenom allt. Den gick lite på startgas, men i dag hittade jag en trasig elkabel - där var felet trots att den tände på gas.

Igår kväll, onsdag, infann sig lugnet. Då hade alla plikter och måsten klarats av. Då började jag i god tid med middagen, älgfärsbiff, kokade potatis, åt och njöt av det goda älgköttet. Innan hade jag, eller barnen tidigare, varit uthungrade och snabbätit. Sedan var det dags för ett dopp i Kallbadet igen och även njuta av bastun som omväxling. Idag har jag ägnat förmiddagen åt sommarfjöset, som fick ett nödvändigt nytt fönstser, det är länge sedan nu som jag en pingsthelg med domkrafter lyfte upp huset ur jorden.

Lugnet finns fortfarande kvar. Och ännu bättre blev det när jag såg hur fint Peter jobbar med Sverigedemokraternas hemsida.

Det är tredje påsken i rad som inte tillbringas i Kalls fjällvärld, hemma på den uråldriga släktgården. Britt har barnbarn hemma, och när jag på skärtorsdagen skulle åka blev det klart med en brådskande bilbesiktning på tisdag efter påsk. Det är ingen mening att åka upp för enbart påskdagarna med två resdagar inlagda. Jag åker upp på tisdag efter istället, det blir ju andra påskveckan. De föregående påskarna sammanföll med Britts födelsedagar och -planering, och gjorde traditionen bröts. Vid en av påskarna dessförinnan bodde vi i Lillkoja och det var mycket skidåkning mellan fisksjöarna i underbart väder. Det är härligt i Kall. Bra med fisk fick vi, vi åt tills vi blev less.

Lika härlig natur har vi här i Härjedalen, mitt hem sedan 45 år. Även har tar Ludde och jag en tur på skidorna varje dag. Från Berggatan måste jag åka bil först tyvärr. Från Fjällvägen, mitt hus, tog jag skidorna direkt ut från tomten. Jag gjorde ett eget skoterdraget spår på den tiden. På andra sidan Ljusnan ligger de höga bergen i rad, där elljusspåret och spåren finns och där ACO började sin karriär som 3-5- åring. Innan Ljusnan och Svegssjön reglerades 1975 frös Ljusnan till och vi hade spår direkt över till Äggen. Ännu tidigare innan Ljusnan alls var reglerad åkte och körde (häst) man över Ljusnan från Svegs centrum upp i bergen. Ideellt byggdes också "Sportstugan" på 30-40-talet som raststuga för skidåkarna ovanför Ulvkälla. Ulvkälla som var tidigt bebott och nämns i Köpenhamnsdokumentet 1273. Svärfar, KlockOla var med förståss. Jag har besökt skidstadion och träningarna i vinter med Hubert och Orvar, barnbarnen. Vilken härlig fart det är där och vilket underbart jobb föräldrar och tränare gör. Vad duktiga många är, egentligen alla barnen och ungdomarna enligt de olika förutsättningarna! Det skulle inte förvåna om plantskolan Sveg får fram ytterligare toppåkare.

Nu finns det skidskyttevall där också, där man förutom ungdomarna kan träffa på ACO. När jag tränade skidskytte med pistol 1970-80, hade jag målen på säkra platser ute i terrängen, oftast på bortre 15 km-slingan.

Erik Jörnlinds högflygande mål i Härjedalen

Svar till Erik Jörnlind (M) "Samarbeta mot missnöjespartierna" i ÖP 24 mars 2010.

Erik Jörnlind (Jörnlind) skriver, att de etablerade partierna bör "förbereda sig på att Vox Humana och SD kommer att flytta fram sina positioner". Han ger sossarna beröm för god förvaltning och goda finanser. Vidare att "I det röda blocket finns erfarenhet". "I det borgerliga blocket finns vilja och kompetensen att utveckla". Han föreslår därför blocköverstigande samarbete.

Jörnlinds oro för att vi attraherar nya väljare är välgrundad. Men det beror på "de etablerade partiernas" svek. I senaste valet hamnade vänstern i minoritet. Alliansen, med sitt skrivna avtal om att hålla ihop, "ta ansvar för Härjedalen", erbjöds kommunalrådsposten av högermajoriteten. Hade Ullaeus, (M) haft viljan och kompetensen hade han varit kommunalråd. I stället var det en stor minoritet inom moderaterna som ville följa C och Fp in i sossepolitiken. Så var det med den "borgerliga kompetensen." Sossarna sade nej till M.

Bakom sossarnas "goda finanser" ligger inte "gott jobb" utan en förd högskattepolitik och dåligt underhåll av fastigheter, VA, vägar osv. I 20 års tid har åtminstone en nämnd åt gången gått med stora underskott, men täckts genom det stora skatteuttaget. Det är inte sossarna utan skattebetalarna, som plågats av onödigt hög skatt, Jörnlind ska tacka för kommunens goda ekonomi. Appropå kompetens, sossarna hade en överenskommelse klar med Vox Humana, när centern kom springande.

Det är lätt att vara "missnöjespolitiker" i Härjedalen. När man har ett mål för sin politik, räcker det "att sätta ut skorna på banan."

ÖP förtrycker det fria ordet, Jens Nilsson har rätt!

Vad tiden går, mars är gången och vi skriver 1 april, men det är inget aprilskämt. Stötte ihop med Karin Holmin på ICA, chef över sociala i Sundsvalls kommun. Där fick alla surstötar i Härjedalens kommun på käften. Prata om revansch, sparkad här och chef där, härligt. Senaste helgen var Olle och jag i Stockholm på SD:s valkonferens, intressant. Jag har erfarenhet både från folkpartiet och moderaterna tidigare. Det var en samling i alla åldrar med stor framtidstro, härligt. Nu går vi in i påsken och -firandet. Hoppas alla får en bra påsk.

Vi, sverigedemokraterna, har även haft årsmöten i Sveg och på Frösön. Det är tillströmning av nytt folk och nyvalda på posterna. Jag är ordförande här och sekreterare i Jämtlandskretsen.

Jens Nilsson beskyllde Öp för att bedriva politik i hela tidningen och inte bara på ledarsidan. Jag gick in med ett instämmande inlägg med konkreta exempel. Naturligtvis stoppades det, som vanligt, samtidigt som chefsredaktören berättade om hur objektiv tidningen är. Skit!