20 oktober 2010

Härjedalens renbetesförhandlingar

Renbetesförhandlingarna ledde inte till något resultat inom föreskriven tid, i år. Det avdankade kommunalrådet Lennart Olsson hoppade även han in i förhandlingarna men misslyckades trots det, renägarna ville inte ha avtal. De ville fortsätta stjäla betet mm som tidigare. Då halverade Lennart Olsson arrendepriset till 2,50 kr. Förhandlingarna togs upp igen och nu lyckades Lennart Olsson tillsammans med sin grupp komma fram till ett avtalsförslag.

Lennart Olsson är sosse, inflyttad hälsing och har egentligen ingen känsla för härjedalingarna och vår kultur, ofta visat i politiken. Drivkraften var här liksom i politiken pengarna, det feta arvodet och den avsatta potten, alltså judaspengarna. Att staten styrde och ställde för att gynna renägarna var han fullständigt nöjd med.

Jag har inte lusläst avtalstexten men instämmer fullständigt med markägarnas styrelse som sågar förslaget. Redan första stycket är avslöjande för statens partiskhet och stötande för en markägare. Där står av ändamålet med avtalet är att för all framtid tillförsäkra rennäringen vinterbete i Härjedalen. Var det för att tillförsäkra rennäringen vinterbete i framtiden som markägarna drev processen och vann? Jag trodde det var för att få bort renarna från sina marker!

Dessutom blundar staten för rättsläget i Härjedalen. Här finns ingen renskötselrätt utanför renbetesfjällen. Till exempel hur ska intrång på andra marker och vägarna regleras!

12 oktober 2010

Jens Nilsson har fel om invandringen

KANADAS INVANDRINGSPOLITIK ÄR ETT FÖREDÖME
Svar till Jens Nilssons ”Vi behöver fler invandrare”, ÖP, Åsikter, 9 oktober 2010.

Jens Nilsson skriver bl. a. att länet ”behöver fler som flyttar hit om vi ska klara konkurrensen om framtidens jobb.” Vidare att konkurrensen är global och kraftigt ökad invandring ”innebär helt enkelt stärkt konkurrenskraft och fler jobb.” Vidare, ”Dessutom måste det naturligvis följas upp av en betydligt bättre integrationspolitik än den vi har idag.”! Det finns utmärkta exempel från bl. a Kanada, där det går hur bra som helst.

Jens Nilsson har rätt i exemplet Kanada. Där bidrar nyinflyttade till den ekonomiska tillväxten. Ty där tillämpas en helt annan politik än den Jens Nilsson förespråkar. Där sker ingen mängdinvandring av flyktingar och lågutbildade. Motsatsen däremot, akademiker och andra välutbildade, talar språket, möts med varm hand och integreras naturligt i samhället.