20 september 2009

Sabotage mot val och valhemligheten i kyrkovalet

När jag kom till vallokalen, församlingsgården, i Sveg saknades Sverigedemokraternas förtryckta valsedlar. De hade lagts dit i morse, men försvunnit under dagens röstande. I stället fanns möjlighet att själv skriva dit namnen på blanka valsedlar. Upplysande handskriven text fanns på bordet.

Sverigedemokraterna hade utsatts för sabotage, valsedlarna var stulna. Valhemligheten var hotad, då Sd-röstande avslöjades vid förfrågningar och ev. röstare avstod för att inte genom skrivande mm avslöja vem man tänkte rösta på. Röstandet på Sd försvårades och kanske tom förhindrades genom sabotaget.

Demokrati, fritt att framföra sina åsikter i tal och skrift, i Sverige. Löjligt här mobbas de som delar det demokratiska Sd:s åsikter, öppna partiprogram. Här får man inte tycka illa om den misslyckade invandringspolitiken, som man gör tex i Danmark. Här tillåts olaglig näringsverksamhet - den personliga integriteten och äganderätten kränks med stora kostnader som följd.

14 september 2009

Renplågan i Härjedalen 14 sept 2009

SAMEBYARNAS DOMSTOLS- OCH LAGTROTS I HÄRJEDALEN
Fem samebyar, som inte godkände avtalsförhandlingarna vilket markägarförhandlarna gjorde, gick den 26 juli ut i media och till staten och kungjorde att man inte respekterar den lagakraftvunna domen, 5 år gammal, om renbete i Härjedalen. Först, vad har två jämtländska och en dalasameby i Härjedalen att göra med tanke på domen?
Samebyarna ifrågasätter domen och anser den felaktig. De anser bl. a. att den "inte kan anses ha bevisverkan på de privata marker som inte omfattas av domen." Sammanfattningen av deras skrivelse är att de tänker "köra på som vanligt" med renskötsel utanför renbetesfjällen och tränga in på alla privata och allmänna marker och vägar, oavsett om ägaren varit med i domen eller ej.
Det finns ingen logik eller ödmjukhet i samebyarnas uppfattning. Europadomstolen hade inget att erinra mot domen. Den är mycket tydlig och statens myndigheter godkänner den. Det finns ingen renskötselrätt av hävd utanför renbetesfjällen och förhållandena är som grund de samma i Jämtland och landskapen Väster- och Norrbotten. Det som är bra med samebyarnas skrivelse är att de blivit tvungna att visa korten, att de kommer att fortsätta göra sig skyldiga till domstols- och lagtrots.
Det är en brottslig och asocial verksamhet som rennäringen tänker fortsätta med. Nu är det upp till ett demokratiskt rättssamhälle att se till att lagarna följs även i Härjedalen, men hoppet är litet.

13 september 2009

Första haren och älgen, jakten är igång

Första haren, en fin unghare, föll redan första dagen, 1 sept, efter gamla buvägen V Häggsjön. Sedan tog Ludde upp en till mitt på dagen på "Movollhögda", som han höll igång till ett första pris. Men värmeslaget var nära, när jag kopplade. Helgen efter letade han igen en på "Sjölmberget", som passerade mig och bilen på Torven, en liten fin men oerfaren unghare. Men krångliga vägspår kunde den göra.

I veckan har det varit älgjakt på Risbrunnsberget med Kjell Rahm, Anna och Ola Wallin med gott resultat - vi fick en tjurknart, fin tvååring. Kjell hojtade upp den och då fick den skylla sig själv. Det innebar tjurförbud sedan och både Tommy Wallin, gäst, och Anna släppte 2 älgar, fjoling och sextaggare, förbi sig, som hade varit chanslösa annars. Sextaggarn var nog "Hälge", som visste att det var tjurförbud. Han verkligen glänste och visade upp sig.

09 september 2009

Härjedalens kommuns enfaldiga majoritet

Olle Larsson, sd, partivännen gratuleras till den faktafyllda debattartikeln om ren- och lapplågan (-näringen) i Härjedalen och Jämtland i måndagens LT. ÖP går till personangrepp, men tar inte in svar och faktaartiklar, du får inte ens försvara dig. Du nämner din motion om jämlikhet som kommunen förkastade.

I samma ämne lämnade jag över Jordbruksverkets skrivelse som talar om att här inte finns renskötselrätt utanför renbetesfjällens/åretruntmarkerna, och att kommunen måste agera mot rennäringens domstols- och lagtrots. Fullmäktige gick emot oss i samma ärende, men nu när allt snack om avtal är dött, är det dags för myndigheterna att agera. Kommunen är myndighet, men jag kontaktades och ledningen undrade vad jag menade! Jag ska besöka medborgarhuset och titta i inkommande post vid tillfälle. När ska vår tröga kommunledning fatta hur verkligheten ser ut här och anpassa sig.

Även Lennart Olsson, som trodde han skulle fixa avtal om renbetet, körde huvudet i väggen och blev tvungen att avsluta förhandlingarna. Hade renägarna velat ha avtal, hade det varit påskrivet för länge sedan! Lennart Olsson har av mig lärt sig JB 3:1, och han har även tagit till sig gränsdragningskommisionen, som konstaterar att efter domen finns det inte renskötselrätt.

05 september 2009

Lapparna i rennäringen kränker den personliga integriteten och äganderätten

Det är några veckor sedan som Kalls Samfällighetsförening kungjorde att det inte finns renskötselrätt på markägarnas marker. Enligt rennäringsslagen finns inte vinterbetesrätt på våra marker. Renbetesfjällen skapades åt rennäringen efter Lapplagen 1886 och 40 år in på 1900-talet. Enligt protokollen gjordes markerna så stora, bl. a. i länet av 24 kvadratmil tvångsinköpta bondmarker, att de skulle räcka både till sommar- och vinterbete. För stora renhopar skavde av sedvanemarkerna och vinterbetet tog slut. Då började renarna leta nytt bete på omgivande privata marker och kom fram till Kalls kyrkbys marker i mitten på 1970-talet.

Första gången någon i vår familj upptäckte lappar och tamren, var när äldre bröderna Sivert och Kristian, då ca 35 år, gjorde sin vanliga årliga toppfågeljakttur till Sulsjön på skidor i mitten av 1970-talet. Då var det fullt med ren på Sulsjövallen och "lapparna körde omkring på skoter med gevär på ryggen", och störde fågeljakten för bröderna. Till Sulsjövallen är det 15 km ospårad lössnöterräng. Under 1980-talet kom rennäringen med renarna fram till Suljätten och "tjäln", fjällterrängen norr om Killingskalet. Under 1990-talet avancerade renarna söderut mot Kyrkbyn i takt med att betet tog slut bakom renarna. Första gången jag såg renskador på Bergsjömarkerna var 1996 V Bergsjön. Då var lavarna på Skulberget uppätna sedan många år.

Jag blev intervjuad av både ÖP och Lt, och de skrev naturligvis inte vad jag sade: Lapparna i rennäringen kränker den personliga integriteten och - äganderätten och skadar markerna och skogen. Jag nämnde även rennäringslagen osv. Knäckfrågan är om det är markägarna eller rennäringslapparna som ska avgöra när och hur markerna, den samfällda vägen vid rallyträning t.ex., ska användas och lapparnas rätt att jaga och fiska på våra marker. Rennäringslagen är klar, på våra marker har lapparna aldrig hållit till, här har de inga rättigheter!

Tyvärr hade Jörgen pratat en massa onödigt om mig, vi hade ju mötesbeslut som även han var tvungen att följa, som reportrarna berättade för mig. Därför var jag tvungen att försvara mig, då han gjorde mig till syndabock. Det var synd att han hade tagit på sig ordförandeskapet, då han inte hade kunskapen och sedan fegade han ur av samma orsak. Det var stor debatt i media, där kunskapen stödde mig. Sedan var det de vanliga påhoppen, men de är utan betydelse, ty det är endast markägarna i Kall kungörelsen berör, andra angår inte frågan.