Härjedalen, ett ödmjukt tack i EU-valet!

Det borde inte kunna hända, SD näst största parti i EU-valet i Härjedalen, det hände!  Det visar att medborgarnas sunda förnuft segrade över drevet uppifrån mot Jimmie och partiet. Vi bor här, känner våra bybor och de känner oss. De vet att vi inte är rasister, utan rädda om skattebetalarnas pengar.

Ett mycket mycket ödmjukt tack till alla Er som lade rösten på oss och inte minst Ni i Lillhärdal!

"Vållande av kroppsskada" på Berggatan, Sveg, 4 mars.

Med stöd av brottsbalken anmäldes en fallolycka för framkallande av fara och vållande av kroppsskada, eller det gärningsbeskrivningen omfattar, den 4 mars på trottoaren utanför fastigheten Berggatan 7, Sveg, Härjedalens kommun. I trottoaren finns en cirka 13 meter lång ränna, några decimeter bred och varierande branta kanter och djup.

Vid det här tillfället hade målsägaren, en ortsbo, åkt till platsen i bil tillsammans med pensionärskollega och skulle gå in i affären på adressen. Trottoaren var torr, ingen snö. Hon hade inga krämpor som hämmade henne. Ändå gjorde något, att hon föll handlöst och slog högra sidan i asfalten på trottoaren, efter att hon stigit ur bilen. Det gjorde fruktansvärt ont, hon var säker att ”lårbenet hade gått”. Hon skjutsades upp till sjukhuset i Sveg. Hon kunde inte stödja på benet. Smärtan var lika stark hela tiden. Hon blev röntgad och undersökt, men inget var brutet. Länge trodde hon inte på det på grund av smärtorna. Hon fick åka bårbil hem. Hon var tvungen att använda käpp för att kunna röra sig. ”Lite över en vecka” hade hon riktigt ont, men det blev bättre så småningom. Nu har det gått så lång tid att sviterna har minskat, men hon törs inte gå utan käpp.

En frisk människa faller inte handlöst på en slät torr trottoar. Något, förmodligen ”rännan”, skadan i trottoaren, var en direkt eller indirekt orsak till olyckan. Hon ”anmäler gärna.”

Ersättningsanspråk 150 kr för läkarbesöket och 100 kronor för bårbilen. Kostnaden däröver för bårbilen betalades av landstinget.

Vittnet berättade, att de hade åkt till adressen för olyckan för ett planerat möte. Där finns två affärer, blommor och kläder, mittemot varann. Bägge klev ur bilen på var sin sida, vittnet på gatusidan. Målsäganden reste sig upp men föll därefter på trottoaren och slog sig illa. Hon var uppe på benen, innan hon föll. Börje skyndade till och tog hand om henne. Så småningom fick han in henne i bilen och skjutsade henne till sjukhuset för vård. Han såg, att det var en ränna i trottoaren där hon föll, när han kom dit. Det ”kunde gott vara den” som orsakade fallet och olyckan, enligt Börje. Han reagerar även över att trottoaren var i så dåligt skick, då det är två affärer den betjänar och "blomsterhandeln har många besök."

Lisa röt till, men hade ett fel den 6 mars.

Tyvärr lusläste jag inte artikeln, när den var färsk. Av en slump läste jag om den idag, 31mars, och upptäckte ett stycke som fick mig att reagera: ”I mitten av 1990-taket misstänktes två samer för att ha dödat en varg” och Lisa påstår att det inte gick att bevisa tjuvjakt då det inte fanns kropp, vittnen, erkännanden, bara en ”slaktplats”. ”En av männen fick ett års fängelse för att ha forslat bort statens vilt.”

Det enda som är sant i det Lisa skriver om vargjakten är, att en av dem dömdes till ett år. Fakta är att polisen i Härjedalen med början i mellandagarna genom ett härligt lagarbete gjorde en hundraprocentigt bra platsundersökning, utredning och knöt ihop bevisningen, att en varg dödats, skjutits, under skoterjakt. Vittnen anmälde. Bägge samerna dömdes i tingsrätten till ett år för tjuvjakt på varg. I hovrätten, under ledning av försvarsadvokaterna, ändrade den ene samen sin berättelse och påstod att han ljugit i tingsrätten. Denne frikändes i hovrätten.

Lisa, ditt prat om bevisvärde i samband med samernas jakt jämfört med en gruppvåldtäkt är inte sann, då du inte har kunskap om första exemplet. Vargjakten var ett polisiärt kvalitetsjobb! Gruppvåldtäkten? Känner all avsky mot barn och kvinnovåld! Känner inte till händelsen, men utslaget kan även bero på dåligt polis- och åklagarjobb. Det förekommer, eller hur? ”Emmafallet” väcker verkligen frågor? Allt ska bevisas. Även för felaktiga uppgifter bör man skämmas.

Vargjägarna hade god hjälp av åklagaren, C B Jarlås, som inte ledde det första skedet. Det leddes av jouråklagare i Sundsvall. Bland annat släpptes de häktade utan vallningar, avgörande, och till hovrätten hade Jarlås slarvat bort en videofilm, som hörde till bevisningen.

Kanske, så här efteråt, tänker en av samerna, troligen bägge, på det ärliga förslag de fick från polis och jouråklagare vid utredningens början. Ett förslag som hade gjort dem till hjältar i stället för tjuvjägare och de hade sluppit häktningen. Advokaterna avrådde, de ville tjäna pengar!

Lars Hermansson, förhörsledare

Länsstyrelsens nya övergrepp med det östliga renstänglset.

Med det nya planerade renstängslet mellan Grundsjön och Storsjön begår staten, länsstyrelsen, ett nytt  övergrepp på Härjedalen och härjedalingarna, då vi har renbetesdomen, som fastslår att rennäringen inte har några rättigheter här nedanför renbetesfjällen. Informationsmötena i början av mars hade inte kungjorts i pressen, ej öppna ärliga kort. Stängslet kränker de boendes integritet, näringar och äganderätt. Stängslet löser inte grundproblemen utan skjuter bara över problemen på andra, som i en rättsstat borde ha rätt att få sina marker skyddade. Som exempel kommer ett femtiotal privata fastigheter, tjugotre tusen hektar, inom Långå, Messlingen och Särvsjön, att hamna väster och ”ovanför” denna östliga dragning. Nära tre fjärdedelar av markägarna är emot.

Grundproblemet för miljön i Härjedalen är att samebyarna har för mycket ren! Renbetesfjällen är svarta, vitmossa och lavar är rödlistade, borta, en skam ur natursynvinkel. Gräs och löv räcker inte till. Då drar renarna ned i skogslandet efter mat, en naturlag. ”Ingen vill ha stängslet”. Märkligt då att länsstyrelsen, samebyarna, sametinget och samverkansgruppen, har hastat fram frågan utan hänsyn till de som drabbas. Samtidigt visar stängselförslaget redan nu, att uppgörelsen med markägarna/samebyarna saknade analys, djup och kunskap och renarna fortsätter att drabba hela Härjedalen. Vem kan lita på de parterna?

Länsstyrelsen skjuter fram ”samverkansgruppen”. Den har ingen legitimitet, är en papperskonstruktion. Det är bara pengar de är ute efter. Vem betalar den, jag fick inte titta på papper vid besöket på länsstyrelsen? Lennart Olsson är ingen härjedaling, han är hälsing och röd! 

Vad säger Naturvårdsverket, Kommunen, Naturskyddsföreningen, andra organ och flummiga miljövänner, med miljöansvar om det nya stängslet och denna motoriserade köttdjursuppfödning i härjad natur? Allt är subventionerad av skattepengar. Här gäller inte rennäringslagen. Även ornitologerna är anmärkningsvärt tysta, trots att det är i fjällkedjan örnhäckningarna oftast misslyckas. Jämför med åsikterna om ”Örndalen”, där bland andra länsstyrelsen säger nej.

Bakgrund, lite historiska fakta om renen: Tamrenen infördes norrifrån och första gången en lapp skattar i Härjedalen är 1761, i sitt ”skatteland”. Vildren fanns från historisk tid och över hela Härjedalen vid 1800-talets början. De utrotades samma århundrade. Den sista vildrenen på Sonfjället, och i västra Härjedalen, sköts omkring 1850. De allra sista sköts 1860 på Digervålen i Lofsdalen. Det var även de sista i Sverige. Tamrenen kom till Sonfjället mycket mer än 100 år senare. 1860 fanns inga samebyar, rennäringen var fri för alla med mark. Prästen i Funäsdalen/Ljusnedal ägde 40 renar 1793. Begreppet ”urminnes hävd” infördes med ”Lapplagen 1886”. Det var den första särlagstiftningen för renägare och samebyar. Tidigare gällde samma/svenska lag för alla.

Även västra Härjedalen råder anarki. Trots renbetesdomen administrerar staten misstänkt egenmäktigt förfarande, olaga intrång, skadegörelse och stöld av renföda, när den varje år, efter renskiljningarna, tillåter Tännäs Sameby att släppa ut och låta renarna beta på de privata markerna. Ordföranden har förklarat att han, de, inte godkänner renbetesdomen. Det är asocialt att inte rätta sig efter domar. Den eller de som inte accepterar -domen, kan inte ha gjort sig förtjänt av slaktstöd och rovdjursersättning, som är 2/3-delar av inkomsterna. Markägarna anser att Tännas sameby inte har något berättigande, som den far fram. Det är annorlunda med lappskattelandsägarna. Även här har vitmossan varit rödlistad länge, den är helt borta!

Örndalen anpassad för örn även i framtiden

Avslaget av projektet Örndalen bygger på okunskap hos de som överklagade, Naturskyddsföreningen och Ornitologföreningen. Denna okunskap om örnen är även grund för domen och anledning till att Länsstyrelsen inte tänker överklaga. Okunskapen lyser fram även i många debattinlägg.

Vi har ett revirhävdande örnpar, som ibland häckar i anslutning till den planerade Örndalen. Det framställs som att det står mellan att bevara örnparets häckning och Örndalen, vilket är helt fel! Många rovfåglar, och rovdjur överger inte sina revir. Inte örnar, som flyger, och inte vargar, Junselevargen som exempel.

Ett örnrevir omfattar omkring 2 kvadratmil. Inom det området har paret, som grundregel, flera alternativa häckningsplatser, som de växlar mellan. Säkert är att de ibland byter, varför vet inte jag, bara att det sker. Störning, att födotillgången närmast boet minskar eller en nedskitet bo kan vara mänskliga funderingar. Med all säkerhet har paret i Örndalen minst en boplats till, kanske på ödemarken norrut eller söderut på andra sidan Vemans dalgång. Det här paret är folkvant, med Björnrike och fjället nästgårds. Häckningen sker även under en för turismen lugnare tid.

Som stöd för ovan grundkunskap och debattartikeln finns den egna erfarenheten. Vi har minst ett örnpar som oregelbundet går till häckning inom synhåll från Sveg. Från det boet har paret en fantastisk utsikt över människorna och byarna i Ljusnans dalgång men störs uppenbarligen inte alls. Ungarna föds upp utan problem. Detsamma gäller Funäsdalen och de tätbebyggda turistdalarna där. Jag blev förvånad, lärde mig, över en ”närgången” häckning, när jag jobbade där. Säkert samma sak i hela Härjedalen.

Som jämförelse, samma sak med berguvarna. Även de går tyst, och utan att göra mycket väsen av sig, ofta till häckning nära bebyggelse. 

Marie Stensby, Lärarförbundet och rättsrötan

”Trots rasistiska hatkommentarer” ”Stensby behåller jobbet" läser vi i ÖP den 1 februari. I artikeln läser vi sedan att Krokoms utbildningsförvaltning inte hittat några olagligheter, ”rasism” alltså, i Lekbys agerande.

ÖP-artikeln beskriver agerandet som ”upprepade rasistiska skrivningar på nätforumet Avpixlat.” Det var Expressen som i höstas genom nätintrång! avslöjade anonyma rasistiska inlägg, där bland annat Stensbys inlägg i helsidor utpekades. Expressen köper jag aldrig, men nu blev jag tvungen. Dock, inte jag heller kunde se något rasistiskt i Stensbys text och ingen annan har heller kunnat påvisa det!

Vilket tydligen Lärarförbundet gör. Det har beslutat ”att utesluta Marie Stensby som medlem”, enligt ÖP. Nog borde just Lärarförbundet vara läskunnigt, läsa på och analysera innan för en medlem så allvarliga beslut fattas. Såvida det inte är Stensbys politiska engagemang som är den verkliga orsaken. Expressen som grund, löjligt!

Även ÖP:s artikel tyder på ”tagit del men inte förstått.” Tidningen fortsätter skriva om ”rasistiska hatkommentarer” och citerar återigen Expressen. Tidningen gör sig bara löjlig med den skrivningen, eller peka på vad som är rasistiskt. Annars sänker den sig ned till Expressens lögnaktiga sensationsnivå.

Att Sveriges media, inklusive skattefinansierad radio och TV, hakade på i drevet mot SD är ett typiskt återkommande exempel på rättsrötan i landet. Heder till Krokoms kommun, som gjorde en egen objektiv utredning.

Med tillförsikt och förstärkt kassa in i supervalåret 2014

SD Härjedalen, styrelsen, lämnade efter en omfattande egen revision in polisanmälan mot kassören, revisorn och den inblandade riksdagsmannen. Dessförinnan hade de erbjudits att betala tillbaka pengarna, men de vägrade. De påstod att vi inte kunde styrka våra krav.

Polisanmälan omfattar 13 bilagor, ett antal specifierade brott. Kassören har haft ett ekonomiskt nära samarbete med vår revisor, vilket gör att mutbrott upptas i anmälan. Förskingrarna har främst skett genom egenattesterade uttag ur flera konton. Medhjälp till förskingring eller häleribrott finns också med i anmälan. Den upptagna förskingrade summan är större än tre tiotusental kronor.

Med den tråkigheten bakom oss, och med en under 2013 förstärkt kassa, ger vi oss med förnyad energi och tillförsikt in i supervalåret.

På grund av stadgeändringar under 2013 uppfyllde vår kommunförening inte de nya villkoren utan lades ned vid årsmötet. Synd, den fungerade bra. Vi har fått många nya medlemmar, men tyvärr var ingen av dem beredd att gå in i styrelsearbete. Vi jobbar vidare som kommun- och fullmäktigegrupp som vanligt med ansvar för Härjedalen och som stöd för härjedalingarnas krav på rättvisa samt skydd för den personliga integriteten och äganderätten.

40 % fler lärare får vi för 118 miljarder eller fördubblat försvarsanslag, till exempel.

”Flyktingar ger överskott i Kassan”, 17 miljoner från Migrationsverket, för Härjedalen kan vi läsa i Tidningen Härjedalen den 21 januari. Ekonomichefen är mer försiktig: ”Kommunens totala resultat blir inte bättre eller sämre på grund av flyktingmottagandet så man kan inte säga att vi (kommunen) tjänar pengar på det.” Det ligger naturligtvis många kostnader med i kommunens pott.

I en privatekonomi, budget eller bokföring, finns det alltid två sidor. Mer än 17 miljoner till kommunen är ett tillskott, ligger på pluskontot för oss. Bra! Pengarna kommer från Migrationsverket är en minuspost, utgift för det. Det drabbar inte oss.

Till den här bokföringens minussida hör att Migrationsverket betalar ut pengar till alla kommunerna, som tagit emot flyktingar. Kostnaden/saldot för Sveriges unika flyktingpolitik är 118 miljarder, 118 000 miljoner. Mångas, inklusive vår, uppfattning är att Härjedalen, Sverige, haft bättre nytta av 17 miljoner till skolan och invånarna än att lägga dem på flyktingar utan flyktingstatus. De får stanna utan djupare analys av konsekvenserna och framtiden.

Till exempel Finland, Frankrike och England har en helt annan och riktig tillämpning av EU:s regler med vår yttre gräns och fri rörlighet innanför. Vi är inget gränsland, utan enligt Schengenlagarna ska asylsökande anmäla sig vid våra gränsstationer. Frankrike och England vägrar att ta emot flyktingar från Syrien, trots att de är inblandade i kriget. Det borde vara dags för alla rättroende att ut och demonstrera mot rasismen i de länderna. 

Flyktingpolitiken kostar etthundraarton tusen miljoner

Östersundsposten och tidningen Härjedalen påstår i en artikel att asylpolitiken ger 4 respektive 7 miljoner i överskott för Härjedalens kommun. Ekonomichefens uppgift är att asylpolitiken går ungefär jämt upp.

Den här bokföringen omfattar hela landet. Pengarna, och omkostnaderna, som betalas till kommunerna kommer från finansdepartementet, är en utgift där. Regeringen/Miljöpartiets flyktingpolitik kostar 118 miljarder, 118 000 miljoner, mer än till exempel vad Finlands flyktingpolitik kostar. Nog hade jag, liksom Sverigedemokraterna, hellre satsat dessa pengar på skola, sjukvård, vägar och så vidare.