Förvaltar släktgården i Kall med rötter in i den norska tiden före 1645. Har barn och barnbarn. Kämpar för demokrati, rättvisa, och skyddet av den personliga integriteten och - äganderätten. Naturvän, jägare och fiskare liksom min förebild prästen fil. dr Erik Modin, "Härjedalens ortsnamn och bydesägner" 1911 och "jakt och fiskefärder" 1920. Jaktbrott har varit en polisspecialitet. Härjedalingarna är fina människor, här finns samhörighet, ingen rasism eller lapphat, men renplågan är avskydd.
04 december 2007
Sista eller åtminstone senast haren
I fredags, 30/11 hade det kommit 20 cm snö föregående dygn. Då är det omöjligt att få upp hararna, men det skulle komma mera snö och jag behövde röra på Ludde och mig. Jag for inte förrän 11 till Sandvallen. Där var det purfärska lospår, men Ludde är katträddd så det var ofarligt. Otroligt nog lyckades han efter en dryg timme leta igen en hare nere vid Rånda, som vit och fin plötsligt skuttade över vägen framför mig. Efter kom Ludde och det var drev på bägge sidorna av vägen. Jag hade räknat ut att haren skulle bukta under tjockskogen men ändrade mig och gick ned på vägen. Fjärde gången haren kom ned på vägen, då fanns även jag där i håll. Efter en dryg timmes drev blev han liggande i det vita mjuka snötäcket till Luddes och min jaktlycka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar