Lappen och tamrenen hava senare invandrat till dessa trakter.

Ovan mening "Lappen och tamrenen hava senare invandrat till dessa trakter, skrev filosofie dr Erik Modin 1903, när han tjänstgjorde som präst i bl. a. Linsell. Det är hämtat ur hans bok "Från norrländska skogar och vatten, tryckt 1920. Avsnittet gällde vildrenen och vildrensjakten i avsnittet om högdjursjakten. Sveriges sista stam fanns i centrala Härjedalen. Vildrensjakten var så länge den varade den värdemässigt viktigaste i Härjedalen. Det fanns vildren över hela landskapet och ned i Hälsingland och Dalarna. Han hade tagit del av källor, där Funäs- och Storsjöborna var för sig klagade på intrång från Norge i vildrensjakten. I Ljungdalen t. ex. gällde det lappar, som kom in och tjuvjagade ren på deras marker på 1600-talet. I östra Härjedalen vid Målungen sköts de sista vildrenarna av Sven Ersson, Älvrosremmen runt 1800. 1847-48 sköts de sista vildrenarna vid Flötåsen i Lillhärdal av Erik Olsson Djursvallen och Mattias Jonasson Nordanhå. På Sonfjället sköts de sista vid samma tid. "Under den utomordentligt svåra snövintern 1860 öddes de emellertid ut även här" skriver Erik Modin om den sista vildrenarna, som höll till på Digerhågna och sköts där. Lapparna lät sina tamrenar, när de hade trängt in i landskapet, blanda sig med vildrenar och kunde därigenom lättare lyckas med jakten. På grund av lapparna med sina tamrenar hade trängt in på högfjällen försvann vildrenen tidigare därifrån än i centrala Härjedalen. Erik Modin hade intervjuat gubbar som i sin ungdom själva jagat vildren.