Vallöftena glömda i kommunfullmäktige i Härjedalen 9 febr 2011

Politik är ibland tungt och speciellt när man har en majoritet som inte är i majoritet. Socialisterna är i minoritet. LOV, valfrihet för pensionärer var uppe. Pelle Persson höll ett välformulerat tal, oppositionen var för. Vad hjälpte det när Centern och Folkpartiet i regering inte stödde det. De är köpta av vänsterminoriteten med topplatser i kommunledningen och stödjer varken sin ideologi, pensionärerna eller folkmajoriteten.

Vargfrågan drog stor publik. 1100 personer hade skrivit på, mer än 10 % av härjedalingarna. Respektingivande namn från kommunens alla delar stod på de tre första sidorna, t. ex. avdankade kommunalrådet Lennart Olsson, Hedeviken. Inför valet lovades det stöd till allt som väckte opinion, bl. a. vargfrågan. Som vanligt sveks vallöftena, liksom vid vindkraften tidigare. Den här gången hade sossarna o lillhärdalingarna slutit leden, korsat fingrarna, och röstade enligt direktiven från Stockholm, emot vallöftena. Sverigedemokraterna höll vallöftena och röstade med ortsborna, förutom avhopparen Olle Larsson. Jag gjorde det också som en politisk markering mot den odemokratiska rovdjurspolitiken.

Även moderaterna, som för första gången är största oppositionsparti, röstade emot ortsborna. Moderaterna fortsätter liksom tidigare om åren att rösta som sossarna. Moderaterna förvånar, då de även när det gällde vindkraften röstade med sossarna emot vindkraft i SV delen av Lillhärdal. Markägarna ville där 5 mil från Lillhärdal sätta upp verk på egen mark. Den frågan angick egentligen ingen annan enligt grundlagarnas "skyddet av den personliga integriteten och äganderätten."

"Företagsvänliga M?" De borde skämmas över sitt svek mot markägarna, men det förståndet har inte Törnberg och Tronsson. Det var moderaternas röster som fällde vindkraftsförslaget. Moderaterna röstar även emot att kommunen ska köpa in statlig tomtmark för utökade bosättningsmöjligheter, skapar inflyttning och tillväxt, ute i de gamla bondbyarna i Tännäs och på Ljusnedals bruks område. I Funäsdalen, Vemdalen och Hede däremot går det bra för kommunens majoritet att köpa in ytterligare mark för företag och boende. Samtidigt pratar man om att öka inflyttningen, "tåskar"!.

Åsa Domeij och Olof W Johansson är mytomaner

Östersundsposten hade i lördags, 5 februari, en artikel med "insikt" i tvisten mellan markägare och renskötare i Härjedalen, Tvist, löjligt vi har lagakraftvunnen dom. Jag bemötte felaktigheten i Öp den 9 februari. På samma sida skrev Lars-Erik Sommarmyr om renbetesmålet. Sommarmyr fick en skoop av mig en gång när han var i Sveg och vi hade en bra yrkesmäsig kontakt, tycker jag. Men hans inlägg har ett sakfel i artikeln och det finns verkligen poänger med i sakfelet. Hans åsikter i artikeln är hans.

Sommarmyrs inlägg visar hur minnet förändras över tiden. Kunskap som gjorde att jag varit mycket noga med anteckningarna. Han skriver att ”markägarna med de stora skogsbolagen bakom sig fick rätt.” Det är fel, skogbolagen deltog inte alls i renbetesprocessen. Markägarna drev nämligen målet helt själva.

Skogsbolagen förberedde process, bjöd in privata -, på grund av de stora kostnaderna för renskadorna. Då åkte miljöpartisten Åsa Domeij och renägaren Olof W Johansson ut till England och andra länders naturskyddsföreningar och berättade, att de svenska skogsbolagen tänkte utestänga renägarna från renbetesmarker, som de enligt sedvana alltid brukat. (Det är lögn enligt domen.) Domeij och Johansson bad om hjälp och bojkott av svenskt timmer och massa. När bollen kom tillbaka till skogsbolagen från Europa blev skogsbolagen rädda för följderna av en strid och bojkott och backade ur. Under ledning av länsstyrelsen utarbetades ett avtal mellan skogsbolagen och samebyarna. Landshövdingen Heurgren hånade skogsbolagens chefer för ett dåligt avtal vid en uppvaktning.

En lögn har flyttat fram renägarnas positioner i hela Norrland.

Markägarna vann kriget i Härjedalen men körs över i freden

ÖP har 2011-02-05 gjort en stor och snygg artikel, ”inblick och fördjupande” om vem som har rätt till Härjedalens skogar. ”Markägarna eller samerna?” Även övriga rubriker pratar om en ”konflikt”, som kanske får en lösning.

Tyvärr har ÖP helt missuppfattat ämnet och i och med det är fortsättningen lika lite ”fördjupande” som inledningen. Här finns ingen konflikt, ty här har vi en lagakraftvunnnen dom! Redan 1996 föll första domen och i HD har den vunnit laga kraft. Notera att regeringen, länsstyrelsen och staten trodde att renägarna skulle vinna. Så enfaldiga var de.

Trots domen har renägarna, länsstyrelsen och regeringen kört på som vanligt med att kränka markägarnas integritet och äganderätt med fortsatt skador och kostnader. I Härjedalen finns ingen renskötselrätt utanför renbetesfjällen. Här bedriver renägare köttdjursuppfödning på upplåtna bolagsmarker och på ej upplåtna privatmarker.

I en demokrati och rättssamhälle ska domar och lagar respekteras. Här ser vi motsatsen. Hur renägarna fortsätter att trotsa dom och lagar med ”medhjälp” av rennäringsenheten, regeringen och snyftmaffian där ÖP ingår. Vi ser hur de helt skattesubventionerade renägarna blir gödda av extra slaktdjurstillägg och rovdjursersättningar trots lagtrotset.

Jag ser fram emot en ny artikel med ”inblick och fördjupande” om renägarnas lagtrots och ansvar samt om korrumperade statstjänstemän inklusive Jamtli.

Lars Hermansson SD

Linna "rättshaverist" och renägarna

I dag, 1 februari, får vi höra att diskrimineringsombudsmannen, Katri Linna har sparkat. Inte en minut för tidigt, hur i helvete har den människan kunnat få sina toppositioner. Hennes åsikter och klokhet ligger så långt ifrån sunt förnuft man kan komma. Slutsatsen är klar, det är politiska utnämningar igen, liksom för Krister von der Kwast. Den här människan Linna som under lång tid spritt osanningar och lösa påståenden omkring sig utan saklig grund och fakta.

Snyftvalsen och lögnerna om lapparna, läs renägarna, har hon stämt in i utan någon lagligt stöd. T. ex. i Krokom där hon förlorade, men ändå hävdande att hon hade rätt. En annan gång sade hon rakt ut att "samer diskrimineras fortfarande". Något stöd för uttalandet lämnade hon inte, och är därför en nullitet, skitprat. Det vore bättre om hon och de andra ombudsmännen kom till Härjedalen för att syna hur den lagakraftvunna domen om renbetet här tillämpas. Här finns det jobb för allihop, ty här kränks markägarnas integritet och äganderätt med åtföljande ekonomiska kostnader fortfarande, trots att det är 15 år sedan första domen föll.

De renägande samerna och sametinget är en skyddad verksamhet som helt och hållet lever på statliga pengar, slaktbidrag och rovdjursersättningar. Trots det sker den absolut största tjuvjakten på de stora rovdjuren, inklusive örnarna, av renskötarna. Samtidigt åker härjedalsverksamma renägare, säkert för skattepengar, till USA och berättar hur illa behandlade de är för CNN. Även FN stämmer in i kören, tacka vårt kommunistiskt ledda svenska FN-förbunds ledning för det. I Härjedalen har vi vår dom och kultur, dit "lapppen och tamrenen invandrat efter 1650". FN-förbundet har inbjudits, men hörde inte ens av sig.

Ska verkligen skattepengar stödja verksamheter som inte respekterar domar och lagar?