Jamtli angrips av Carl Festin i Öp den 25 juni 2010 för att det ”anpassar historien” och ljuger ”rätt” om samerna i en utskickad skrift om vikingatiden. 1:e antikvarie Anders Hansson svarar, att den arkeologiska forskningen visar att samerna var ”en del av vikingatiden”. Karl-Johan Olofsson angriper den 6 juli Carl Festin och efterfrågar dennes ”hyllmeter om källor, kunskaper om arkeologi och förhistoria” samt vilka som bebott ”Jämtlands län”?
En del av källorna, som arkeologerna tydligen inte känner till: ”Jämtlands och Härjedalens historia” (många band), Edv Bull 1930 ”Jemtland og Norge”, Fil dr Erik Modin 1903, ”Vildrensjakten”, Svegs Tingsrätt, ”Härjedalsdomen”, Time, kyrkböckerna och inte minst DNA-forskningen.
Jamtli och rennäringen har under 15 år efter den förlorade härjedalsdomen försökt skapa bevis för samisk närvaro här i länet längre än vad dom och forskning kommit fram till. Genom ”ny forskning”, arkeologi, för skattepengar, hävdas nu att samerna funnits här tusentals år bakåt. ”Arkeologerna” har konstruerat en indiciekedja där vissa fynd är samiska och andra svenska förbi 16- och 1500-tal. Utan andra bevis än indiciekedjan hävdas ”vetenskapligt” att sot, gamla eldstäder och till och med vapenvikingagravar är samiska. Som stöd hävdas att lappar och tamren har funnits här parallellt med bönderna utan att lämna spår efter sig under den här tiden. Antikvarie Ove Hemmendorf hade bevis för att det var samer som vandrat omkring vid Hedeviken före 1600-talet, men flydde debatten i Hedeviken i våras! Renägarna, inte samerna, har ekonomiska intressen i den är historiebeskrivningen.
Källorna: Jämtland erövrades av svenskarna under sjuårskriget, 1560-talet, och bokförde bland annat: ”en förtegnelse over 1277 bönder”, ”1204 skytevåben” och ”vi ser att det i Jemtlands lappmark er fem lapper”, det är första gången lappar nämns. Till Härjedalen kom de första lapparna omkring 1650. Sista vildrensstammen utrotades på Digervålen, Lofsdalen, den svåra snövintern 1860 enligt Erik Modin, som i vildrenskapitlet skriver, ”Lappen och tamrenen hava senare kommit till dessa bygder.” Senare än vildrenen och bönderna! I Härjedalen med jakt- och fiskemarker ända till Femunden upptäcktes de första lapparna just på grund av tjuvjakt på vildren i Helags och bönderna klagade hos myndigheterna.
Hur skulle det kunna förekomma lappar oupptäckta här i länet före 1560 där kyrko- och skatteböckerna fördes noggrant för att kräva in skatten till kyrka och stat. Där bönderna fick skatta för även för jakten, ”bågrätten”. Här där före 1645 Härjedalen alltid varit helnorskt och Jämtland helt från 1100-talet. Här där fororna med bl. a. myrmalmsjärn hela vintrarna kördes till Norge och vidare till Danmark. Här i länet där våra förfäder grävde de första fångstgroparna för 10 000 år sedan. Första gången en lapp skattar i Härjedalen är 1761, de etablerade sig så småningom.
Vilka är vi: DNA-forskningen har visat att människorna i tre invandringsvågor före och efter istiden kom öster om Medelhavet och befolkade det nuvarande Europa och utgör de historiska européerna. Det var de som lämnade spår som eldplatser, fångstgropar och hällmålningar efter sig. De som fanns och finns här i Norden blev vikingar en period.
Lapparna har ett annat DNA och kom norrifrån in i Sverige senare. De kom till Lappland och döptes efter landskapet. I Norge kom samma etniska grupp till Finnmark först och döptes där till ”finn”, efter landskapet. På 1700-talet kallade de sig själva för ”fjällman”. Namnet ”same” är ett nytt påhitt, finns inte i ordböckerna. Spridningen söderut efter vår fjällkedja stämmer tidsmässigt med DNA och ”källorna”.
Festin har rätt i att Jamtlis styrs politiskt med skattepengar men målet är inte att ”anpassa” utan att förfalska historien. Det är korruption. Det är många som tjänar pengar på ”ny forskning”. Det fanns bevisligen andra människor här sedan istiden. Det är spår efter dem Jamtli gör om till samiska.
För trovärdighet bör Jamtli med DNA bevisa sina påståenden. Dock, då ska inte de här ”arkeologerna” vara med och kladda på undersökningsmaterialet, som har skett. Slutsatsen är klar, Jamtlis samiska historiebeskrivning är obevisad, den är löjlig, den är ett hån mot Erik Modin och seriös forskning och arkeologi.
18 februari 2020
Rennäringsplågan
Det är dags att ge sig tid, sista kvällen i släktgården på Mon i Kall att tala om vad jag sade i samband med kungörelsen som förbud för rennäringen här. Vi hade vid ett flertal årsmöten beslutat att göra offentlighet av vår syn på renplågan. I år var det en paragraf, där jag fick i uppdrag att skicka in kungörelsen, det var alltså inte mitt beslut. Framförallt ordföranden är ansvarig för att paragrafen verkstställdes, och han hade inga invändningar mot texten före.
Tidningarna skrev inte vad jag sade, som vanligt: Rennäringslagen gäller för -näringen och enligt den lagen finns ingen rätt till renskötsel på våra marker. Då lappaarna i rennäringen ändå föder sina renar på våra marsker "kränker de vår integritset, äganderätt
Eric Festin har rätt, Jamtli förfalskar historien
Jamtli angrips av Carl Festin i Öp den 25 juni 2010 för att det ”anpassar historien” och ljuger ”rätt” om samerna i en utskickad skrift om vikingatiden. 1:e antikvarie Anders Hansson svarar, att den arkeologiska forskningen visar att samerna var ”en del av vikingatiden”. Karl-Johan Olofsson angriper den 6 juli Carl Festin och efterfrågar dennes ”hyllmeter om källor, kunskaper om arkeologi och förhistoria” samt vilka som bebott ”Jämtlands län”?
En del av källorna, som arkeologerna tydligen inte känner till: ”Jämtlands och Härjedalens historia” (många band), Edv Bull 1930 ”Jemtland og Norge”, Fil dr Erik Modin 1903, ”Vildrensjakten”, Svegs Tingsrätt, ”Härjedalsdomen”, Time, kyrkböckerna och inte minst DNA-forskningen.
Jamtli och rennäringen har under 15 år efter den förlorade härjedalsdomen försökt skapa bevis för samisk närvaro här i länet längre än vad dom och forskning kommit fram till. Genom ”ny forskning”, arkeologi, för skattepengar, hävdas nu att samerna funnits här tusentals år bakåt. ”Arkeologerna” har konstruerat en indiciekedja där vissa fynd är samiska och andra svenska förbi 16- och 1500-tal. Utan andra bevis än indiciekedjan hävdas ”vetenskapligt” att sot, gamla eldstäder och till och med vapenvikingagravar är samiska. Som stöd hävdas att lappar och tamren har funnits här parallellt med bönderna utan att lämna spår efter sig under den här tiden. Antikvarie Ove Hemmendorf hade bevis för att det var samer som vandrat omkring vid Hedeviken före 1600-talet, men flydde debatten i Hedeviken i våras! Renägarna, inte samerna, har ekonomiska intressen i den är historiebeskrivningen.
Källorna: Jämtland erövrades av svenskarna under sjuårskriget, 1560-talet, och bokförde bland annat: ”en förtegnelse over 1277 bönder”, ”1204 skytevåben” och ”vi ser att det i Jemtlands lappmark er fem lapper”, det är första gången lappar nämns. Till Härjedalen kom de första lapparna omkring 1650. Sista vildrensstammen utrotades på Digervålen, Lofsdalen, den svåra snövintern 1860 enligt Erik Modin, som i vildrenskapitlet skriver, ”Lappen och tamrenen hava senare kommit till dessa bygder.” Senare än vildrenen och bönderna! I Härjedalen med jakt- och fiskemarker ända till Femunden upptäcktes de första lapparna just på grund av tjuvjakt på vildren i Helags och bönderna klagade hos myndigheterna.
Hur skulle det kunna förekomma lappar oupptäckta här i länet före 1560 där kyrko- och skatteböckerna fördes noggrant för att kräva in skatten till kyrka och stat. Där bönderna fick skatta för även för jakten, ”bågrätten”. Här där före 1645 Härjedalen alltid varit helnorskt och Jämtland helt från 1100-talet. Här där fororna med bl. a. myrmalmsjärn hela vintrarna kördes till Norge och vidare till Danmark. Här i länet där våra förfäder grävde de första fångstgroparna för 10 000 år sedan. Första gången en lapp skattar i Härjedalen är 1761, de etablerade sig så småningom.
Vilka är vi: DNA-forskningen har visat att människorna i tre invandringsvågor före och efter istiden kom öster om Medelhavet och befolkade det nuvarande Europa och utgör de historiska européerna. Det var de som lämnade spår som eldplatser, fångstgropar och hällmålningar efter sig. De som fanns och finns här i Norden blev vikingar en period.
Lapparna har ett annat DNA och kom norrifrån in i Sverige senare. De kom till Lappland och döptes efter landskapet. I Norge kom samma etniska grupp till Finnmark först och döptes där till ”finn”, efter landskapet. På 1700-talet kallade de sig själva för ”fjällman”. Namnet ”same” är ett nytt påhitt, finns inte i ordböckerna. Spridningen söderut efter vår fjällkedja stämmer tidsmässigt med DNA och ”källorna”.
Festin har rätt i att Jamtlis styrs politiskt med skattepengar men målet är inte att ”anpassa” utan att förfalska historien. Det är korruption. Det är många som tjänar pengar på ”ny forskning”. Det fanns bevisligen andra människor här sedan istiden. Det är spår efter dem Jamtli gör om till samiska.
För trovärdighet bör Jamtli med DNA bevisa sina påståenden. Dock, då ska inte de här ”arkeologerna” vara med och kladda på undersökningsmaterialet, som har skett. Slutsatsen är klar, Jamtlis samiska historiebeskrivning är obevisad, den är löjlig, den är ett hån mot Erik Modin och seriös forskning och arkeologi.
En del av källorna, som arkeologerna tydligen inte känner till: ”Jämtlands och Härjedalens historia” (många band), Edv Bull 1930 ”Jemtland og Norge”, Fil dr Erik Modin 1903, ”Vildrensjakten”, Svegs Tingsrätt, ”Härjedalsdomen”, Time, kyrkböckerna och inte minst DNA-forskningen.
Jamtli och rennäringen har under 15 år efter den förlorade härjedalsdomen försökt skapa bevis för samisk närvaro här i länet längre än vad dom och forskning kommit fram till. Genom ”ny forskning”, arkeologi, för skattepengar, hävdas nu att samerna funnits här tusentals år bakåt. ”Arkeologerna” har konstruerat en indiciekedja där vissa fynd är samiska och andra svenska förbi 16- och 1500-tal. Utan andra bevis än indiciekedjan hävdas ”vetenskapligt” att sot, gamla eldstäder och till och med vapenvikingagravar är samiska. Som stöd hävdas att lappar och tamren har funnits här parallellt med bönderna utan att lämna spår efter sig under den här tiden. Antikvarie Ove Hemmendorf hade bevis för att det var samer som vandrat omkring vid Hedeviken före 1600-talet, men flydde debatten i Hedeviken i våras! Renägarna, inte samerna, har ekonomiska intressen i den är historiebeskrivningen.
Källorna: Jämtland erövrades av svenskarna under sjuårskriget, 1560-talet, och bokförde bland annat: ”en förtegnelse over 1277 bönder”, ”1204 skytevåben” och ”vi ser att det i Jemtlands lappmark er fem lapper”, det är första gången lappar nämns. Till Härjedalen kom de första lapparna omkring 1650. Sista vildrensstammen utrotades på Digervålen, Lofsdalen, den svåra snövintern 1860 enligt Erik Modin, som i vildrenskapitlet skriver, ”Lappen och tamrenen hava senare kommit till dessa bygder.” Senare än vildrenen och bönderna! I Härjedalen med jakt- och fiskemarker ända till Femunden upptäcktes de första lapparna just på grund av tjuvjakt på vildren i Helags och bönderna klagade hos myndigheterna.
Hur skulle det kunna förekomma lappar oupptäckta här i länet före 1560 där kyrko- och skatteböckerna fördes noggrant för att kräva in skatten till kyrka och stat. Där bönderna fick skatta för även för jakten, ”bågrätten”. Här där före 1645 Härjedalen alltid varit helnorskt och Jämtland helt från 1100-talet. Här där fororna med bl. a. myrmalmsjärn hela vintrarna kördes till Norge och vidare till Danmark. Här i länet där våra förfäder grävde de första fångstgroparna för 10 000 år sedan. Första gången en lapp skattar i Härjedalen är 1761, de etablerade sig så småningom.
Vilka är vi: DNA-forskningen har visat att människorna i tre invandringsvågor före och efter istiden kom öster om Medelhavet och befolkade det nuvarande Europa och utgör de historiska européerna. Det var de som lämnade spår som eldplatser, fångstgropar och hällmålningar efter sig. De som fanns och finns här i Norden blev vikingar en period.
Lapparna har ett annat DNA och kom norrifrån in i Sverige senare. De kom till Lappland och döptes efter landskapet. I Norge kom samma etniska grupp till Finnmark först och döptes där till ”finn”, efter landskapet. På 1700-talet kallade de sig själva för ”fjällman”. Namnet ”same” är ett nytt påhitt, finns inte i ordböckerna. Spridningen söderut efter vår fjällkedja stämmer tidsmässigt med DNA och ”källorna”.
Festin har rätt i att Jamtlis styrs politiskt med skattepengar men målet är inte att ”anpassa” utan att förfalska historien. Det är korruption. Det är många som tjänar pengar på ”ny forskning”. Det fanns bevisligen andra människor här sedan istiden. Det är spår efter dem Jamtli gör om till samiska.
För trovärdighet bör Jamtli med DNA bevisa sina påståenden. Dock, då ska inte de här ”arkeologerna” vara med och kladda på undersökningsmaterialet, som har skett. Slutsatsen är klar, Jamtlis samiska historiebeskrivning är obevisad, den är löjlig, den är ett hån mot Erik Modin och seriös forskning och arkeologi.
En dj-a smäll, Tur, satt på rätt sida!
På väg in till Siverts begravning i fredags, 13/2, passerade jag Bonäshamn efter en mil.Jag var nere på 60, hastighetsbegränsat, inte ett släpp tidigare på 80. Det var helt plötsligt mycket spårigt och jag sökte litet efter bästa "spåret." Det var blixthalka på platsen visade det sig. Trots att fyrhjulsdriften var inkopplad fick bilen ett kast och åkte snett framåt mot vänster vägkant och bebyggelse.Jag försökte styra upp bilen, ratten tog inte utan det var bara att följa med mot plank, hus mm hinder. "Det ser inte bra ut det här" tänkte jag och väntade på smällen, som följde direkt. På platsen fanns en telegrafstolpe i två delar, bilen låg i ett dike på höger sida och jag satt i bältet fortfarande. Ångade från motorhuven, skyndade mig att vrida av tändningen. Man vill ju ut och hittade igen bältesknappen och kom loss. Då stannade första förbipasserande, som kunde öppna min dörr, tungt, rakt upp. Beställ bärgare, Ola, sade jag, och hyrbil. Det kom läkare i ambulanshelikopter m. fl., som pratade om sjuktransport. Jag avböjde på eget ansvar, känner min kropp efter många smällar och hade inga smärtor. Med hjälp av "bärgarn" och deras hyrbil hann jag hämta min hund, som kommit lös i Bonäshamn och en timme försenat in på Siverts begravning.
Har analyserat och är ödmjukt tacksam att skadorna fanns på höger sida, de kunde ha varit dödliga. Tur!!!!!!!!!!!!
Har analyserat och är ödmjukt tacksam att skadorna fanns på höger sida, de kunde ha varit dödliga. Tur!!!!!!!!!!!!
11 februari 2020
Syskonen Hermansson, Sivert borta
SIVERT Sivert föddes 27/8 1931 som nummer två med två bröder, Kristian och Stig, inom tre år. Det var rätt tid och ordning för en blivande storjägare, -fiskare, bär- och svamplockare, psykiskt och fysiskt stark samt ansvarstagande! Efter skolan fick han affärsjobb i Kall och Duved samt valde Jägarskolan, Kiruna, i lumpen. På Kallgården dök det upp en trevlig tjej, Britta, från Karlshamn, som Sivert träffade och föll för.
1956 började Siverts pappa, Herman, och sönerna att på egen hand bygga en jakt och fiskestuga, "Lillkoja", 8 km upp i skogen väster om Bergsjön. Stockarna bars, drogs fram och timrades upp. Mitt i sommaren blev det bråk om taktiken. Alla gick hem. Nästa helg stannade Stig och Kristian hemma, men Sivert kom tillbaka. Han och Herman fortsatte byggandet, och även 1957. När slutet kunde ses, bli klar, anslöt sig även Stig och Kristian i en slutspurt. Helgen före älgjaktens början spikade vi på takplåten och för första gången bodde vi där under älgjaktsveckan.
Kristian och Sivert gjorde från ungdomen tillsammans minst en jakttur till Sulsjövallen varje vinter, 15 km lössnöåkning, mest i skog. En gång under 50-talet blev det mycket kallt och Sivert började frysa om fötterna. Ena foten var vit, när han kom in i stugan. Han var mycket rädd men lyckades få liv i den. Det var bara öppen spis i Sigurds "bustuga". Vår stuga var obeboelig, taklös, reparerades 1960.
När bröderna kom dit 1975 var där för första gången fullt av lappar på skoter och renar på vallen och i skogen.
Kärleken band ihop Britta och Sivert. De har bott i Östersund och på Frösön och gifte sig. Tre intelligenta barn har de fått. 1964 när förstfödda "Madde" var två år tillbringade de påsken på skidor i Lillkoja. Barnaskaran har utökats med Johan och Anna. Egentligen har de levt ut sin ungdomsdröm. Med barnbarnen, Christoffer och Erik, är drömmen fullkomnad. De har även byggt Häggsjöns finaste stuga.
Sivert är en värdig del av "syskonen Hermansson" som beskrivs i boken "Från Haldo till Anna-Carin", Kall: "Syskonen Hermansson torde vara en av länets främsta idrottsfamiljer. Stig och Kristian var ess på 400 - 1500 m i Castors färger. Birgitta länsbäst på 800 m (för Trångsvikens IF.) Tvillingarna Märit coh Margaret vann JSM i skidstafett 1966 tillsammans med Lilian Ohlsson. Margareta" "Lars fick nöja sig med att bli svensk polismästare."
"Lars fick nöja sig". I lumpen blev Lars militärmästare. Lars, de sex bästa, togs ut till militära VM, i Andermatt, Schweitz, . I trekombinationen blev Lars 14:e, bäst av värnpliktiga, En senior före. I pistolskidskytte har han vunnit SM, rikstävlingar men även långlopp.
Margaretas karriärs topp var deltagandet i VM, inte SM-stafett! Vid nästa OS var hon ännu bättre, kvalificerad efter utslagstävling, men tränaren valde en yngre sämre tjej, som floppat. Samma öde som Ragnar Persson råkade ut för. Tränaren tog inte ut Ragnar, trots att han var klasser bättre än en äldre åkare, "då Ragnar hade framtiden för sig."
Skyttet är ett stort plus för syskonen Hermansson. Skyttet var en folkrörelse. Sivert med sina två bröder tävlade för Kalls Skytteförening i årtionden. De var mästerskyttar alla tre och enligt Olle i Västgård "vann de jämt." De räckte till ett eget lag. Siverts prissamling är imponerande och har troligen sin största grund i bössan. Sivert var en klippa i familjen, i särklass för mig, som minns hur han månade om oss småsyskon.
1956 började Siverts pappa, Herman, och sönerna att på egen hand bygga en jakt och fiskestuga, "Lillkoja", 8 km upp i skogen väster om Bergsjön. Stockarna bars, drogs fram och timrades upp. Mitt i sommaren blev det bråk om taktiken. Alla gick hem. Nästa helg stannade Stig och Kristian hemma, men Sivert kom tillbaka. Han och Herman fortsatte byggandet, och även 1957. När slutet kunde ses, bli klar, anslöt sig även Stig och Kristian i en slutspurt. Helgen före älgjaktens början spikade vi på takplåten och för första gången bodde vi där under älgjaktsveckan.
Kristian och Sivert gjorde från ungdomen tillsammans minst en jakttur till Sulsjövallen varje vinter, 15 km lössnöåkning, mest i skog. En gång under 50-talet blev det mycket kallt och Sivert började frysa om fötterna. Ena foten var vit, när han kom in i stugan. Han var mycket rädd men lyckades få liv i den. Det var bara öppen spis i Sigurds "bustuga". Vår stuga var obeboelig, taklös, reparerades 1960.
När bröderna kom dit 1975 var där för första gången fullt av lappar på skoter och renar på vallen och i skogen.
Kärleken band ihop Britta och Sivert. De har bott i Östersund och på Frösön och gifte sig. Tre intelligenta barn har de fått. 1964 när förstfödda "Madde" var två år tillbringade de påsken på skidor i Lillkoja. Barnaskaran har utökats med Johan och Anna. Egentligen har de levt ut sin ungdomsdröm. Med barnbarnen, Christoffer och Erik, är drömmen fullkomnad. De har även byggt Häggsjöns finaste stuga.
Sivert är en värdig del av "syskonen Hermansson" som beskrivs i boken "Från Haldo till Anna-Carin", Kall: "Syskonen Hermansson torde vara en av länets främsta idrottsfamiljer. Stig och Kristian var ess på 400 - 1500 m i Castors färger. Birgitta länsbäst på 800 m (för Trångsvikens IF.) Tvillingarna Märit coh Margaret vann JSM i skidstafett 1966 tillsammans med Lilian Ohlsson. Margareta" "Lars fick nöja sig med att bli svensk polismästare."
"Lars fick nöja sig". I lumpen blev Lars militärmästare. Lars, de sex bästa, togs ut till militära VM, i Andermatt, Schweitz, . I trekombinationen blev Lars 14:e, bäst av värnpliktiga, En senior före. I pistolskidskytte har han vunnit SM, rikstävlingar men även långlopp.
Margaretas karriärs topp var deltagandet i VM, inte SM-stafett! Vid nästa OS var hon ännu bättre, kvalificerad efter utslagstävling, men tränaren valde en yngre sämre tjej, som floppat. Samma öde som Ragnar Persson råkade ut för. Tränaren tog inte ut Ragnar, trots att han var klasser bättre än en äldre åkare, "då Ragnar hade framtiden för sig."
Skyttet är ett stort plus för syskonen Hermansson. Skyttet var en folkrörelse. Sivert med sina två bröder tävlade för Kalls Skytteförening i årtionden. De var mästerskyttar alla tre och enligt Olle i Västgård "vann de jämt." De räckte till ett eget lag. Siverts prissamling är imponerande och har troligen sin största grund i bössan. Sivert var en klippa i familjen, i särklass för mig, som minns hur han månade om oss småsyskon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)